En ekonomisk dvärg som vill vara jätte

Den ryska björnen morrar igen och Vladimir Putin anstränger sig för att återge Ryssland ”sin historiska ledarposition”. Men landets BNP är bara drygt hälften av Tysklands och Putins bild av Ryssland stämmer väldigt illa överens med verkligheten. Det är i sig riskabelt.

För så är det ju. Bakom all retorik och allt vapenskrammel finns ett land med gigantiska landområden, men ack så liten ekonomisk betydelse. Jag roade mig en stund med att titta på statistik (jag tycker faktiskt att det är kul) och en del siffror är ganska förvånansvärda.

Som Italien
Ett lands bruttonationalprodukt, BNP, säger inte allt om ekonomin, men ganska mycket. Här ligger Ryssland på ca 2 biljoner dollar. Det är ungefär som Italien (2), men mindre än Storbritannien (2,5), Frankrike (2,6) och Tyskland (3,4). USA är drygt åtta gånger större (16,2), Kina är fyra gånger större (8,2 ) och Japan tre gånger större (6). Alla siffrorna kommer från 2012.

Då är ändå ungefär hälften av Rysslands BNP baserad på olja och naturgas. Som industriland är Ryssland förbluffande litet. Sydkorea, med en BNP på drygt 1,1 biljoner dollar är betydligt viktigare. Och vad värre är – Sydkoreas industri utvecklas betydligt bättre än Rysslands.

Till och med lilla Sverige står sig bra mot Ryssland. Vi har en BNP på ca 520 miljarder, som inte baseras på olja och gas. Med andra ord kanske hälften av det gigantiska Ryssland om vi räknar bort oljan.

Handel och industri
Och så måste vi nog tänka. Att vara helt beroende av råvaruexport är inte särskilt lyckat. Och att ha en befolkning utspridd över jättelika områden är heller inte någon fördel. Det ser vi också på Kina, där tillväxten varit imponerande i de stora kuststäderna, men inte i de inre delarna.

I Ryssland saknas dessutom viktiga kuststäder på de platser där man skulle kunna växa industriellt. Vladivostok ligger visserligen nära Japan och Kina, men fungerar mest som utskeppningsort för råvaror. Det är svårt att se Vladivostok som ett nytt Shanghai eller Tokyo.

Samma sak gäller Europa. St Petersburg ligger inklämt längst inne i Finska Viken i Östersjön och enklaven Kaliningrad har heller inte någon särskilt avundsvärd position. Och Moskva – tja inte många huvudstäder ligger väl så illa till rent geografiskt.

Så det är mycket som talar till Rysslands nackdel. Hur man än gör finns det knappast någon potential att komma ikapp länder som Tyskland och Storbritannien. Visserligen har Ryssland lika många invånare som Tyskland och Storbritannien tillsammans, men demografin ser dramatiskt mycket sämre ut.

Inte så många
Det här med invånarantalet är också lite lustigt. Det gigantiska Ryssland har faktiskt bara 142 miljoner invånare. Ett hälften så stort land som Kina har 1,2 miljarder. Lika många invånare har Indien (en femtedel av Rysslands storlek).

Om vi i stället jämför med industriländer som USA och Japan hittar vi 310 miljoner invånare i USA och 126 miljoner i Japan.

Det är lätt att dra slutsatsen att Ryssland har lite för få invånare, utspridda på för stora områden. Hur man än räknar blir det svårt att få en ekonomisk betydelse som är större än medelstora europeiska länder. Och i Ryssland vill man gärna se sig som något betydligt större.

Motvikt till USA
Så det är inte så underligt att ryska ledare som Putin drar ner på samarbetet med västvärlden. I det samarbetet blir Ryssland en stat bland många andra och väldigt långt från de ledande staterna. Med en jättelik ansträngning skulle kanske landet kunna komma upp i samma betydelse som Storbritannien, men knappast som Tyskland. Och USA ligger på en totalt ouppnåelig nivå.

Putins och många andra ryssars bild av Ryssland är helt annorlunda. De ser Ryssland som en självklar motpart och motvikt till USA. I den självbilden framstår Ryssland som lika stort, eller åtminstone lika viktigt, som USA.

Det stora och svåra problemet är att Ryssland inte längre har någon politisk orsak att vara motpart till USA. På Sovjettiden fanns åtminstone strävan efter världskommunism som mål. Idag har man inte ens det. I stället finns en idé om det historiska och mäktiga Ryssland, lite som nationalisterna i Ungern ser på det historiska Österrike-Ungern. Allt handlar om makt, men egentligen bara för maktens egen skull.

För att upprätthålla den överdrivna självbilden är det inte mycket annat att göra än att isolera landet och satsa hårt på propaganda till den egna befolkningen. Det gäller också att ha en omotiverat stor krigsmakt och att skramla med vapnen så fort tillfälle bjuds.

Kärnvapen
Här ser vi också den stora risken med Ryssland. Landet har i många år varit bra på att tillverka krigsmaterial (ett av de få områden där man är hyfsat framstående). Men det är bara alltför lätt att addera siffrorna och inse att Ryssland aldrig kan ha råd att hålla en konventionell krigsmakt i klass med västvärldens. Pengarna räcker helt enkelt inte till.

I en fullskalig konflikt finns det då bara en sak att ta till, nämligen kärnvapen. Sovjetunionen hade alltid i sin planering en ganska låg tröskel från konventionella vapen till taktiska (och strategiska) kärnvapen. För Ryssland är tillgången till kärnvapen den enda verkligt stora faktor som kan underbygga en dominerande självbild.

Vi får väl hoppas att det aldrig går så långt, men det finns all anledning att hålla ett öga på utvecklingen i Ryssland. Det är alltid riskabelt med ledare som försöker leva i en verklighet som de själva skapar. Det var svårt nog med Charles de Gaulle.

13 Responses to “En ekonomisk dvärg som vill vara jätte”

  1. Mycket intressant artikel, Göte. Bilden av Ryssland var helt annorlunda för mig, men med din analys av ekonomisk storlek så framstår de mer som en liten björnunge, som tror sig ha superkrafter. Problemet är som du säger att Putin & Co. kan skapa stor oreda och oro med sin starka militära potential. Frågan är vad vi moderna västerlänningar kan göra åt dessa potentiella hot? Går det att påverka ryska ungdomar utan att fastna i den ryska censuren?

  2. Spännande läsning som troligtvis bygger på fakta. Urval och formulering finner jag ganska långt från tidningens normala innehåll och målgrupp. Vad är syftet med artikeln och vilken implikation har det inom utveckling av elektronik?

  3. Hej Karl
    Jag är rädd för att jag inte har ett övergripande syfte, även om Rysslands agerande naturligtvis har implikationer på elektronikindustrin. Jag tycker helt enkelt att det är intressant.
    /göte

  4. Mycket bra analys och intressant inlägg ! Bravo !

  5. Det här är ju löjligt, att en elektronikexpert håller på med politik. Vad vill Ni åstakomma med det här analysen? Är detta Er personliga åsikt eller är det tidningens officiella? Har Ni förresten varit i Ryssland på sistone? Eller kanske besökte Ni Sovjet för ett par tiotal år så Ni vet hur livet var och är där? Hur många Ryssar miste livet under första och andra världskriget, och under Stalin? Hur mycket skada gjorde kommunismen då den härskade i Sovjet? Den ”statistiken” såg jag inte i Er kolumn. Och om Ryssland inte är så viktigt, hur kommer det sig att det är så vitkigt att NATO sprider sig så mycket som möjligt? Varför omringa Ryssland med natoländer? Snacka om hjärntvätt, rena Orwell ”1984”. Och ÄVEN NI är med i propagandamaskineriet. Fast det är väl så man behåller jobbet idag kan jag tänka mig. Nej, här har Ni en verkligen besviken läsare mindre (inte för att Ni bryr Er heller kan jag tänka). Tack så mycket, nu ska jag gå och spy.

  6. Hej Dejan
    Tidningen har ingen officiell Rysslandsståndpunkt och jag är inte köpt av CIA. Och vem vet – Ryssland kanske har någon metafysisk och historisk rätt till dominans.
    Men jag tycker om att vrida och vända på siffror och det är ju egentligen det enda som mitt inlägg handlar om. Det borde inte vara särskilt utmanande, eller hur?
    /göte

  7. Tack för en mycket intressant artikel. Det fick mig att börja tänka på ett sätt aom jag inte gjort tidigare. Jag förstår att det finns läsare som inte upplever samma sak men varför bemödar man sig då att läsa en sådan artikel och sedan ondgöra sig över den? Hoppa över den och läs resten av tidningen istället för då är det ju elektronik och åter elektronik.

  8. Jag kanske borde göra ett litet extra tillägg. En BNP på 2 biljoner dollar är inte så illa och jämförelsen med Italien har sina finesser. Dagens demokratiska Italien försöker inte återupprätta romarriket eller påstå att Italien har en historisk mission att leda världen. Det går ganska hyfsat ändå. Och kulturellt sett finns det sannerligen inget att klaga på.
    För egen del har jag i och för sig alltid föredragit ryska tonsättare och ryska författare, men det får stå för mig.
    /göte

  9. Japans folkmängd är mindre än hälften så stor som den siffra som anges i denna text (ca127 miljoner jämfört med 260 miljoner – se t.ex. http://www.stat.go.jp/english/data/jinsui/tsuki/index.htm).

    Hur smög sig detta flagranta faktafel in i artikeln?

  10. Hej Tomas
    Ja det var alldeles ovanligt dumt (jag har ändrat i texten nu), speciellt som jag egentligen mycket väl borde veta att siffran var fel (jag har både barn och barnbarn som lever i Japan). Jag skrev först alla siffrorna i miljarder (0,126 för Japan) och tappade bort ettan när jag ändrade till miljoner.
    Men, 126 miljoner människor spridda över 380 000 kvadratkilometer (Japan) är fortfarande hanterligare än 146 miljoner invånare spridda över 17 miljoner kvadratkilometer (Ryssland).
    /göte

  11. Ref. bl.a. Karls kommentar ovan, nedanstående område kanske vore mer relevant för denna tidning.
    http://www.svt.se/dokument-utifran/vara-elektroniska-sopor

    För övrigt är verkligheten troligen något mer komplicerad än vad GF:s artikel ger vid handen.
    http://interntionaleconomicsrus.wikispaces.com/Ryssland+Export
    http://aleklett.wordpress.com/2014/03/02/ryssland-ar-sveriges-viktigaste-leverantor-av-olja/

    Länk nedan är intressant visar gränsändringar i Europa under 1000 år på ca 3 min. Inget är beständigt.
    http://www.viralforest.com/watch-1000-years-european-borders-change/

  12. Hej Stig
    Det finns många områden som är både relevanta och intressanta. Elektroniksopor är tveklöst en av dem, även om SVT-serien har en lite tråkig ovana att blanda ”högt och lågt”. Vi kommer säkert tillbaka till det.
    Och verkligheten är alltid mer komplicerad än vad en sida av saken ger för handen. Det är det som är så fantastiskt med verkligheten. Allt förändras – också förutsättningarna.
    /göte

  13. Tack Göte för din förklaring till faktafelet om folkmängden i Japan.

    Jag gillade artikeln för att den belyste Rysslands eventuella ”storhet” på ett nytt sätt och fick mig att reflektera över de andra storleksrelationerna som du visade på. Därför satte jag lite i halsen när Japan över en natt ökat sin folkmängd till det dubbla. 😉

Leave a Reply